Jag är INTE bitter. Men om min pms får tala kan det kanske verka så.
Satt här hemma lugnt och stillsamt kika runt på nätet, helt plötsligt får jag känslan av att jag vill gråta.
Why ? Ingen aning. Så helt plötsligt tycker jag också väldigt synd om mig själv. Why ? Ingen aning.
Mitt i allt detta vill jag också skratta å le. vad är logiken i det liksom ?
Jag tycker INTE det är okej att vi tjejer ska tvingas dras med dessa hormonrubbningar.
Vad får killarna stå ut med liksom ? Blir så trött..
Jag kan ju fan inte själv styra över mina känslor. Dom bara dyker upp p g a att mina hormoner sätter igång.
Jag hatar det!!
Jag vill verkligen inte, men kan som sagt inte styra. Å detta ska jag alltså stå ut med typ varje månad i måååååånga år framöver. %¤#%¤#"#% arg!
Kom fan aldrig å klaga på oss tjejer för vi är sura vissa dagar i månaden. Det är inget jag valt å sannerligen inget jag vill va... Men det finns där ta mig fan ändå!
God natt på d! Hoppas man vaknar upp med glada hormoner imorgon...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar